Efter att ha bott i exil från Sundsvall i ett och ett halvt år så är jag åter tillbaka och börjar återknyta kontakten med staden och områdena där jag spenderat större delen av mitt liv. Min första bussresa tillbaka här gick sådä. Mitt busskort var trasigt men bussföraren var schysst och lät mej åka med ändå, “Men se till att gå och få ett nytt kort när du kan!”

Så nu under min semester när jag var nere på stan så tänkte jag att det var dags att ta tag i det där, så jag går in på Navet och säger att mitt busskort verkar vara trasigt. Damen i kassan ler trevligt, tar kortet och försöker läsa av det. “Hmm… Ja det är nog trasigt det här kortet ja” säger hon bakom sitt skyddande säkerhetsfönster.

Hon börjar knappa på sin dator, läser av numret på kortet och frågar vad jag heter. Ger ifrån mej namnet och hon fortsätter knappa. Efter ett tag frågar hon, “När åkte du senast?”. Jag tänker efter en stund och svarar att det var nog hösten 2007 eftersom jag flyttade till Jämtland i december det året. “Oj, det va ett tag sen” utbrister hon från andra sidan och fortsätter knappa. Sedan säger hon, “Ah, sådär. Sist du reste med oss va i slutet av oktober 2008 [~11 månader sedan] och det va till Härnösand”. “Ah, ja just det” utbrister jag igenkännande, hade ju en mindre fadäs där när jag tankade bensin i en dieselbil och fick ta bussen för att hämta upp bilen i Härnösand då.

Så jag fick ett nytt busskort registrerat och jag tänkte inte mer på det för stunden. Men på vägen hem så började det gnaga i mitt bakhuvud; “Men hon såg alltså att jag åkt till Härnösand för nästan ett år sedan!?” Varför skulle de behöva ha den informationen lagrad så länge? Det här är ju för fan befängt. Så jag tar och vandrar till Navet för att höra efter vad de har för integritetspolicy på Din Tur egentligen.

Hon bakom säkerhetsfönstret, samma som innan, ser lite smått fundersam ut och undrar vad jag menar…? “Jo du ser”, säger jag, “du plockade fram att jag hade åkt till Härnösand för nästan ett år sedan, och det tycker jag är lite skrämmande.” “Aah, ja men de uppgifterna använder vi bara i…” och så dalar den meningen ut och hon fortsätter, “…Men det är helt frivilligt att vara registrerad. Jag kan ta bort det men om du tappar busskortet så tappar du beloppet på kortet”. “Gör det”, säger jag och hon avregistrerar mitt kort.

Jag har sett att Datainspektionen har redan idag funderingar kring hur länge resebolag ska kunna spara resedata i sina databaser, de Västtrafik anser att 60-90 dagar bör vara länge nog enligt den här artikeln, och att spara det så här länge känns väldigt onödigt och osäkert i mina ögon. Varför har egentligen Din Tur behöva spara den här resan så länge som de gjort? Jag ska skicka en förfrågan både till Din Tur och fråga om varför och en till Datainspektionen så att de åtminstone har Din Tur på sin radar.

Speciellt intressant i det här fallet är just att Din Tur valt att ta bort möjligheten att betala med kontanter på stadsbussarna, så jag måste betala med något slags kort. Så hur jag än gör så kan jag spåras, och om jag vill åka tåg med SJ så är det samma historia där – namn och födelsedatum. Varför behövs allt det här? I SJs fall så köper jag inte att de överhuvudtaget skulle bry sej i att folk köper deras biljetter billigt och säljer dem för ockerpriser.

Jag anser mej inte vara en person som har något att dölja, har så kallat rent mjöl i min påse, men jag anser att företag och myndigheter ska ge blanka fan i vad jag har för mjöl i min påse. Vem vet var den här informationen kommer plockas upp och vad som kommer göras med den, jag vill inte leva i ett Bodströmsamhälle. Vilket är varför jag är emot FRA-lagen och den kommande datalagringsdirektivet, 0,006% effektivare polis genom teknik är inte värt mitt privatliv. Speciellt inte om de pengarna istället skulle kunna spenderas på riktiga poliser av kött och blod som förhoppningsvis har en riktig och tidsenligt utbildning.